Hoppa till textinnehållet

Dödsbo vid dödsfall - hjälp när en närstående gått bort

Vi vet att det kan vara mycket att tänka på när någon går bort. Mitt i sorgen ska du som närstående och dödsbodelägare ta tag i allt det praktiska med den avlidnes ekonomi. Här hittar du information om hur du tar hand om dödsboet, bouppteckning och annat som behöver göras.

Det här behöver du göra

1. Till att börja med - ta hand om dödsboet

2. Gör en bouppteckning

3. Gör arvskiftet - dela upp arvet

 

Vi guidar dig vad varje steg innebär - vad du behöver göra och i vilken ordning.

Det här gör banken

När vi får kännedom om dödsfallet av Skatteverket, så sker följande:

 

  • Betal- och kreditkort samt BankID spärras
  • Internetbanken och Kundcenter avslutas
  • Tjänsten e-faktura sägs upp, och alla framtida fakturor skickas istället som pappersfakturor
  • Privatgiro avslutas
  • Dispositionsrätter för god man, förvaltare och övriga personer tas bort
  • Kapital- och räntebesked skickas till dödsboets adress  

1. Till att börja med – ta hand om dödsboet efter dödsfallet

Ett dödsbo är en avliden persons tillgångar och skulder. Tillgångar kan vara till exempel pengar, aktier, fonder, bostad och lösöre som möbler, bil, smycken. Vid ett dödsfall blir de personer som enligt lag eller testamente är arvingar dödsbodelägare. Dödsboet upphör när det gjorts ett arvskifte och dödsboets eventuella tillgångar fördelats ut till arvingarna.

2. Gör en bouppteckning

En bouppteckning är en sammanställning som dödsbodelägarna gemensamt gör över den avlidne personens tillgångar och skulder. Den behöver göras och skickas in för registrering inom fyra månader efter dödsfallet.

3. Gör arvskiftet – dela upp arvet

Nu är det dags för arvskifte, det vill säga dela upp den avlidnes eventuella tillgångar mellan arvingarna. När bouppteckningen är registrerad och arvet ska fördelas behövs en arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är ett skriftligt avtal som visar vem som ska få vad av de tillgångar som finns i dödsboet.