Sex av tio skogsägare (62 procent) upplever att lönsamheten i privatskogsbruket är mycket god eller tillfredsställande, vilket är en ökning med 15 indexenheter jämfört med förra årets barometer. Ökad avverkning och stigande massa- och timmerpriser i kombination med den svaga kronan bidrar till den kraftiga uppgången. Trots osäkerhet kring konjunkturen ser skogsägarna positivt på framtiden. Hela 63 procent av skogsägarna tror att lönsamheten de tre närmsta åren kommer vara mycket god eller tillfredställande jämfört med 53 procent i förra årets barometer.

– Vi har aldrig haft så mycket skog som vi har nu. Jag tror på fortsatt höga priser. Det gäller också som skogsägare att hitta en nisch. Jag har själv samarbete med ett sågverk som förädlar mitt tallvirke till att göra trappor, fönster och golv. Detta för att få ut ett mervärde av mina äldre tallar som är av mycket bra kvalité. Då kan du öka lönsamheten ytterligare, berättar Karin Ek, skogsägare i Ljungsjömåla.

Det är fortsatt god lönsamhet även för våra lokala skogsägare i Blekinge.

– Lönsamheten i Södra Sverige är god, så även i Blekinge. I takt med det minskade husbyggandet finns risk för lägre efterfrågan och över tid därmed en minskad lönsamhet. Det finns risk för att 2024 blir ett tuffare år, säger Thomas Fransén, företagsrådgivare och specialist skog- och lantbruk på Sparbanken i Karlshamn.

Ränteläge och ökade priser försvårar ägarbyten

En av tre skogsägare planerar en förändring i ägandet inom fem år vilket är en ökning jämfört med föregående undersökning. Det innebär att en stor areal skogsmark, till ett uppskattat värde om 197 miljarder kronor, kommer att byta ägare inom fem år. Merparten av dessa överlåtelser kommer att ske inom släkten.

– Stigande räntor riskerar att skapa inlåsningseffekter vid ägarbyten. Det är bra att tidigt ta kontakt med revisor eller annan juridiskt insatt i skogsöverlåtelser i samband med generationsskifte, säger Jörgen Lindh, företagsrådgivare och specialist skog- och lantbruk på Sparbanken i Karlshamn.

Skogsägare är generellt sett lågt belånade där fyra av tio har banklån på fastigheten. Det är de yngre grupperna som drar upp snittet. I gruppen under 40 år har sju av tio lån, och bland äldre skogsägare är andelen cirka 30 procent. Två av tre skogsägare i skogsbarometern har en belåningsgrad under 30 procent av fastighetens uppskattade marknadsvärde.

Vad ska skogsägaren tänka på inför 2024?
– Se över kostnader och skjut om möjligt på investeringar. Ha en tät dialog med rådgivare, revisor och bank. Skogen handlar till stor del om långsiktig planering och om att skapa en hållbar ekonomi. Vi på Sparbanken i Karlshamn finns här för att hjälpa skogsägare med råd, banktjänster och kring finansiering. Tillsammans skapar vi framtidstro, avslutar Thomas och Jörgen.

Klimatförändringar, konjunkturläget och EU:s skogspolitik oroar

Begränsningar av äganderätten är den enskilt största faktorn som skogsägarna tror kommer att påverka det framtida skogsägandet. Fler skogsägare än förra året tror att EU:s skogspolitik kommer att ha en negativ påverkan på skogsägandet. Mest kritiska är ägare av större skogsarealer och som är insatta i EU:s skogspolitik men kännedomen om EU:s skogspolitik är fortfarande begränsad. Fyra av tio skogsägare är inte alls insatta och endast 7 procent anser att de är mycket insatta i skogspolitiken.

– Det största orosmolnet just nu är EU:s skogspolitik och andra krafter som vill och kan begränsa skogsråvaran. Jag tror att det kommer behövas mer av skogsråvaran i framtiden. Det är en oändlig resurs – ett hållbart kretslopp. Men skogen måste skötas för att det ska bli till den skogen vi har idag. Om vi ska gå över till ett mer fossilfritt samhälle så är skogen framtiden, avslutar Karin.

Insikter från Skogsbarometern 2023

• Skogsägarna upplever i år en tydligt förbättrad lönsamhet jämfört med förra året. Andelen som ser lönsamheten som mycket god eller tillfredställande har ökat med 15 indexenheter till 62 procent. Det är den högsta upplevda lönsamheten under den senaste tioårsperioden.
• Skogsägarna tror att EU:s skogspolitik kommer att ha en negativ påverkan på privatskogsbruket. Intressant att notera är att det framför allt är större skogsägare och de som anser sig vara insatta i EU:s skogspolitik som är mest negativa till EU:s politik.
• Skogsägarna har en mer positiv syn på timmerpriserna för de kommande tre åren jämfört med förra årets barometer medan förväntningarna om massvedspriserna har justerats ned.
• Priset på skogsmark sjönk något under första halvåret 2023. Skillnaden mellan landsdelarna har minskat då priserna gått upp i norra Sverige och ner i mellersta och södra Sverige, jämfört med 2022.

Läs hela Skogsbarometern 2023 och tidigare barometrar här